torsdag 25 december 2014

En God Jul

Japp både före under och efter har vi haft en god och mysig jul trots allt.

Bilder beskriver mer än ord



















Ny familjemedlem

En fantastisk Dogue De Bordeaux från Molosse Antique I Norge. Omplacerad pga av ändrade familjeförhållanden.


Test

Test

söndag 14 december 2014

Brev

Idag har jag skickat ett mail till vårdcentralen jag går till. Jag är inte nöjd med den hjälp jag fått hittills och den obefintliga dialogen med min tillfälliga läkare. Där jag fått påminna om uppföljningsamtalen efter varje intygs Slut mm. Inget engagemang och ingen plan. Bara stöka över så man kan släppa och gå vidare  till nästa patient typ.. jag vet att man kan och bör få så mkt bättre hjälp än jag hittills fått.

Hoppas nu att de tar mitt mail på allvar annars byter jag VC med allt vad det innebär. Med att dra historien igen osv.

Riktigt trött på att må pyton nu.

3e advent

Kunde ju önskat min gubbe lite bättre 3e advent. Huvudet smärtar ligger han inte i sängen med tyst o mörkt ser han ut så här. :(

Molly pussar husse och undrar nog hur det är fatt.

Själv har jag lyckats städa lite och göra mat till barn, pysslat om hundar o kaniner och funderar när den mysiga och familjära myspyskänslan ska infinna sig.

PS.  T for in pga strokeliknande symptom i torsdags. CT SKALLE, lumpalpunktion, MR visade att stroke kunde uteslutas. Men huvudvärken finns där iaf och han mår pyton!

lördag 6 december 2014

Engångsdos el Vaccin?

Ibland önskar man det fanns en genväg eller en enklare väg eller en kortare väg.

Depression, Ångest, Prestationsångest med tillhörande diverse symptom som trötthet, insomnia, sjukskrivning, orkeslöshet, ofrivillig isolering... osv Ja då önskar man att det fanns en annan väg. En enkel nollställning.

Du blir starkare med tiden säger dem... det har jag bittert kontrat med att; nej bränt barn skyr elden, de blir inte mer eldbeständigt. Jag känner mig inte starkare, möjligen mer avstängd i vissa avseenden. Om det nu går för att vara en person med alla känslor utanpå skinnet.

Idag kan jag tycka att det är svårt att sky elden då vardagen är en del av den. Den är liksom där överallt även om man håller sig undan. Till viss del lär man sig att kontrollera elden och på så sätt befinna sig mitt i. Och ibland är det ohållbart man glömmer att hålla koll och det blir övertänt iaf. Sen sitter man där och slickar sina sår, igen.

När man mår pyton, när det mörka äter sig in i själen så finns inget hopp och ingen gnista att tända. Det är blött, kallt, grått och hopplöst. Vem vill prata med den där nedstämda och negativa personen. Vem orkar lyssna dag ut och dag in på samma ord. Efter tid, känns det som man nött ut dem runt sig och de får användas sparsamt. Jag vill ju vara glad när jag delar en stund med dem. Alla stressar runt och vi ska vara så himla duktiga och glada jämt. För att orka väljer man gärna bort dem som tar energi. Vips så har man isolerat sig ytterligare från omvärlden och de gör en inte ett dugg gladare heller.

Ja, det är bara jag som kan göra något åt min situation, jag har inte cancer som jag själv inte kan styra över tex. Jag kan tämja tomheten med hjälp och stöd av medicin och terapi. Vilket sjukvården bistår med i form av medicin och sjukskrivning. Terapi i någon slags vettig form det får man fixa själv. Ändå står det överallt att det är Terapi och Medicin som är enda lyckade kuren! Du kan få en tid hos kuratorn men, Kuratorerna är just kuratorer de kan lyssna men inte behandla och det som oftast erbjuds med väntetid. Om något annat erbjuds så är det låååång väntetid. Ja du går sjukskriven för att vårdköerna är långa. Eftersom depression är en bedömningsåkomma (kan inte bedömas med en röntgen eller blodprov), så finns det risk att din sjukskrivning blir avslagen av Fkassan eller att du  blir utförsäkrad innan du hunnit påbörja din möjlighet till Terapi. Inte för att du är frisk utan för att sjukdagarna är slut och det = FRISK, = DU är redo at jobba igen???

När man är sjukskriven så får man mindre pengar det vet vi alla. Ändå krävs det att man betalar sin terapi själv om man nu ska få den i tid så man inte blir utförsäkrad eller får ett avslag från Fkassan. 10 ggr terapi kostar mellan 8-12000kr och det är inte riktigt vad iaf jag har råd med men ändå tagit mig råd.

Alla dessa negativa försvårande faktorer (stram ekonomi, långa vårdköer, dåligt stöd änny mer hopplöshetskänsla osv), gör att det blir sjukt mkt tuffare att ta sig vidare.

Var stark, Ta dig i kragen, Se så gå till jobbet. Är ju det som behövs, men som är så sjukt svårt när man mår psykiskt dåligt. Då behövs 100% stöd/uppföljning från vården men jag fick inte ens möjlighet att tala med min husläkare som jag har stort förtroende för och tillit, en inte så förvånande viktigt nyckel i processen med psykologiska sjukdomar. Hon var uppbokad 3mån framåt i tiden, det var för många som skrivit sig hos henne. Hur kan man göra så, vem har tid att vänta 3 mån? Lite svårt att ha framförhållning när man blir sjuk. Hade jag brutit benet hade vilken doktor som helt varit lämplig, men inte när man mår skit psykiskt. Att jag sen får en läkare med mkt dålig svenska gör ju inte heller situationen enklare då samtalet och dialogen också har en viktig roll. Vi förstod inte varandra och då fick det bli en enkel dialog.

Jag sover dåligt,
OK du behöver lite sömnpiller
Jag mår dåligt med ångest
OK du behöver öka din medicin
Jag pallar inte jobba
OK jag sjukskriver dig 2 v så kan du börja 50% sen. och ser till att du får en tid hos kuratorn, inom 2mån.

BAHH.. ja jag får vänta, må pyton knapra piller och lösa det här på egen hand tills kuratorn har tid som sen kanske kan få mig remitterad vidare med ytterligare månader av väntan. Vi börjar alltså närma oss sommaren och semestern innan jag kan få den hjälp och det stöd jag behöver för att orka komma tillbaka till jobb och vardag. Ändå vet de så väl att det är så dåligt att lösa detta själv av den enkla anledningen att det gör man inte. Precis som brutet ben eller cancer, tills läkarna kan erbjuda hjälp är benet brutet eller cancern där.

Jag får alltså ingen hjälp när jag behöver den och jag riskerar att bli sämre i väntan och därav behöva längre behandling för att komma tillbaka fullt ut. Jag kommer kosta mer för både vården, fkassan, arbetsgivaren och mig själv innan jag ev fått den hjälp jag har rätt till. Detta pga att vården och systemet inte funkar. Inte för att jag vill vara sjuk.

Det är en jävligt enkel ekvation för mig. Och jag har bara läst Matte A,  det går inte ihop.

Nä, jag Bryter ihop.



tisdag 2 december 2014

Inget att hymla om!

Nej verkligen inte. Och inte förräns man blir ordentlig sjukskriven av läkare så blir det kanske klart att en tids korta frånvarotillfällen kanske berott på annat. Eller som i mitt fall, ingen personlig frånvaro alls endast enstaka frånvaro pga VAB under året året och trots att man jobbat som en idiot de senaste måndaderna så känns ett besök med läkarutlåtande tryggt inför första dagens sjukskrivning tryggt trots att det inte behövs den första veckan. det är verkligen orättvist för de som är sjuka att känna så eller behöva känna så. Såklart är det ju upp till var o en att ta sig själv på Allvar och läkarkontakt är viktigt, men det spelar roll vad andra tycker så är det bara särkilt i denna sjukdom. Trots att man kanske varit där förut så finns känslan där trots allt. Annars skulle det inte fortfarande vara så att det är lättare att ljuga om frånvaroorsaken än att säga som det är.

Även de som är glada jämt behöver en kram, Krama varandra <3 p="">
Läs denna Ledare som jag kommenterar med detta blogginlägg:

http://www.st.nu/opinion/ledare/angest-ar-ingenting-att-hymla-med