ETT GAMMALT UTKAST
nedan text blev aldrig publicerat då det skrevs, men jag tycker ändå det är en del av den här bloggen och mig så när jag nu kikar in här år senare tänker jag att jag såklart vill lägga ut mitt inlägg.
Det har såklart hänt massor i mitt liv sen den dagen jag påbörjade inlägget. Senaste 2 åren har jag varit mkt stabil och hittat en medicin som givit mig större balans i livet även om tiden ärrat mig på vissa plan så är det låångt bättre och saker och ting har fallit mer på plats.!!
Det är inte helt lätt att veta vad jag tänkte där och då med mitt "nya" jag men jag blev nog inte helt klar med detta inlägg är min tolkning när jag läser texten.
Utkast till bloggen från 2016.Efter att ha läst det så läsvärda inlägget i länken:
http://tankaromutmattning.blogspot.se/2016/04/att-leva-med-utmattningsdepression-och.html?m=1
Så började det mer och mer gå upp för mig att jag inte trivs med mitt "nya" jag.
Från frisk och lätt Deprimerad i mer än 25 år och vid 5 utspridda tillfällen med måttlig till svår depression är jag i skrivandets stund nu inne på omgång 6 med måttlig Depression, denna gången utan en utifrån kommande händelse eller händelser.
Det första som dyker upp är VARFÖR? Varför känner jag så. Varför mår jag dåligt igen? Måste jag traggla igenom allt igen? Läkare, Arbetsgivare, Terapeut, Försäkringskassan, Läkare, Arbetsgivare Terapeut Försäkringskassan osv.... vända ut och in på mig själv inför alla dessa människor och till viss del även folk runt mig för att öka förståelse om läget. Men ack så trött jag är på att känna och kämpa och förklara och bevisa och förklara varför jag känner och mår som jag gör. Jag vet ju inte ens själv riktigt varför jag gör det!?
Tänk om jag brutit ett ben. Enkelt att förstå. Enkelt att bemöta vård, arbetsgivare och försäkringskassa med. När benet är läkt kan jag jobba igen. Om det tar 2v eller 4månader spelar ingen roll. Ett brutet ben behöver inte förklaras, analyserar, vändas ut och in på och granskas från höger och vänster, uppifrån och nerifrån. Ett brutet ben får inga frågor som, varför är du bruten? Varför kan du inte gå på ett brutet ben? Varför kan du inte jobba, varför behöver du vara hemma osv. Jag är så trött. Så trött att igen elta runt hur depression påverkar och gör med ens kropp och att min rygg har sin beskärda del i detta. Ja just ja det var ju en sak till. En ond rygg (
läs mer om min rygg här), inte ett brutet ben utan en ond rygg.. hur gör den ont?, när gör den ont? hur mkt gör den ont? varför gör den ont? Det sista undrar mest jag själv.
Carola för 20 år sen, 10 år sen 5 år sen. IDAG?
......
Sen tog texten slut.
